I många år har handeln med Svensk Handel i spetsen arbetat för att samhället och rättsväsendet i synnerhet ska ta stöldproblematiken på allvar. I februari 2005 uppvaktade Svensk Handels styrelse dåvarande riksåklagare Fredrik Wersäll med krav på bland annat att snatterigränsen på 800 kronor sänktes så att i princip allt räknas som stöld, att ordningsbok införs för snattare och att åtalsunderlåtelse används mycket sparsamt vid butiksbrott. Samma krav ställde Svensk Handels stämma i gemensamt uttalande 2007. Och i oktober 2008 lade riksdagsmannen Johan Pehrson (fp) en motion till riksdagen att begreppet snatteri ska avskaffas och allt ska klassas som stöld. En motion som avslogs. Snatterireglerna utnyttjas av kriminella, som ägnar sig åt att stjäla för värden under 800 kronor vid återupprepade tillfällen. Detta sedan Högsta domstolen för ett par år sedan bedömde att brottet där två personer begått seriesnatteri från flera butiker inte skulle rubriceras som stöld, trots att värdet uppgick till flera tusen kronor. Handeln har också i flera år krävt att få portförbjuda notoriska snattare, en rätt som försvann 1995 i samband med en dom i Högsta domstolen. Sedan dess har den så kallade huliganlagen skapat möjlighet att portförbjuda bråkstakar från idrottsevenemang. Men lagen har inte varit tillämpbar för handeln. I veckan presenterade Allansen ett nytt brottsprogram, där man visar att man lyssnat på handelns krav. Inför det stundande riksdagsvalet lägger man nu fram förslag på bland annat att snatteri ska kallas stöld, att handlare ska få tillbaka rätten att portförbjuda personer som vid flera tillfällen stulit i butiken, att reglerna för kamerövervakning ska moderniseras och att underlätta att minska kontanthanteringen. Kanske behövs det en tuff valomgång för att handeln äntligen ska få gehör för sina krav. Och om brottsprogrammet kommer att genomföras återstår att se. Det är ändå viktigt att handelns stora brottsproblem lyfts fram i rampljuset och diskuteras även utanför de egna leden.