Inhemsk efterfrågan får Sverige att rulla
– De flesta som har jobb har haft en ”bra kris” och en exceptionellt stor ökning av sina inkomster efter skatt, konstaterar Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster. Lönerna har ökat kraftigt, inflationen har varit låg, en del skatter har sänkts – många har inte märkt av någon kris. – Men det dröjer ett tag tills det vänder för sysselsättningen och ljusnar för de unga som försöker komma in på arbetsmarknaden. Framöver är det också den inhemska efterfrågan och inte exporten som driver den svenska tillväxten. Svenskt Näringsliv räknar att räntorna måste stiga mycket högt, över 6 procent, för att nämnvärt påverka den inhemska efterfrågan. Det rekordhöga sparandet är en god buffert. En allt mindre del av svenskarnas konsumtion används till måsten som boende och mat. I stället är det kläder, inredning och speciellt feelgood-konsumtion som tar plånboken i anspråk. Hit räknas rekreation, kultur, uteätande, hotell, privat-hälsosjukvård och personlig omvårdnad. Må bra-konsumtionen har sedan i början av 1990-talet ökat från 28 till 35 procent av den totala konsumtionen. Något som bland annat sporthandeln har kunnat ta del av. – Näringslivet strukturomvandlas, kommenterar Stefan Fölster. Arbetsintensiva branscher som hotell- och restaurang och vård, skola och omsorg växer starkt. Samtidigt tvingas delar av exportindustrin minska antalet medarbetare. Sammantaget väntas en normal konjunkturåterhämtning under 2010 och 2011. Det finns dock en risk för ett oväntat bakslag, flaggar rapportförfattarna för. I första hand är det i så fall en ny, internationellt driven finansiell oro som skulle hämma tillväxten, beroende på staters upplåningsbehov. – Det skulle kunna handla om en Greklandsoro i större tappning, även om vi bedömer den risken för liten, säger Stefan Fölster. Något mer troligt är att länder som sjösatt balansåtgärder under krisen drar tillbaka dem för tidigt, varpå det finns risk för en så kallad dubbel-dipp i konjunkturen. Läs mer i Dagens Handel nummer 11, som utkommer i dag.