Mycket pekar nu på att konjunkturen, om än så sakteliga, är på väg att svänga uppåt igen. Men även i den djupaste av svackor har svenska konsumenter under året som gått unnat sig att spendera sina slantar både på en och annan oxfilé och lyxiga skor. – Givetvis har krisen satt sina spår i de delar av landet där varslen varit många. Men generellt har alla svenskar, som inte blivit av med jobben, det ekonomisk mer fördelaktigt i dag än på länge, säger Dag Klackenberg. – Det har väl aldrig varit en sådan köpkraft i omlopp som just nu. Och det avspeglar sig förstås i handelns siffror. Däremot är det inte en självklar följd att handelns lönsamhet stigit på grund av att omsättningen gjort det. – Siffror kan vara knepiga och det här med omsättning kontra lönsamhet är ofta svårt att skilja på. Det finns till och med köpmän som säger att ”sommaren har varit bra, för vi har sålt mycket”. Men då har man inte tänkt på att den ökade försäljningen kanske hänför sig till sänkta priser eller beror på att konsumenterna valt billigare varor framför dyrare. Därför är Dag Klackenberg övertygad om att det i 2009 års årsredovisningar kommer att vara påtagligt att lönsamheten tagit stryk hos betydligt fler företag än året innan, både inom detaljhandeln och inom resten av näringslivet. – För även om svenskarna genomsnittligt har en hyfsad ekonomi, så kan man inte bortse från den så kallade psykologiska faktorn. Tittar vi på de faktiska siffrorna, så var försäljningstappet i detaljhandeln under månaderna före jul totalt sett inte särskilt stort. Men tidningarna serverade den ena dystra rapporten efter den andra som gick ut på att det minsann skulle bli en sämre decemberhandel än på länge. – Svensk Handel hävdade med viss envishet att så blir det inte. Och när siffrorna offentliggjordes visade det sig att det var en rekordhandel igen, även om ökningen inte var så stor som tidigare. Men han medger att svenska konsumenter onekligen tycks ha blivit påverkade av alla larmrapporter om ekonomiska katastrofer i andra länder. Billiga prisalternativ säljer till exempel bättre på bekostnad av dyrare, och lågprisföretag som Gekås, Lidl och Jula ökar både omsättning och lönsamhet. Ett problem, som även drabbat handlarna på grund av krisen, är att kronan försvagats så kraftigt. Enligt Dag Klackenberg är det många som underlåtit att terminsäkra valutan. – Då står de där och ska plötsligt betala något som är 20–25 procent dyrare än när beställningen gjordes. Med tanke på bankernas ovilja att låna ut pengar, har vi sett att en hel del medelstora företag fått problem med att klara av sina fakturor. Men nu verkar bankerna börja bli mersamarbetsvilliga. Det har talats mycket om att privatkonsumtionen och därmed detaljhandeln skulle vara en viktig motor för att få samhälls ekonomin på fötter – är det så? – Det är klart att detaljhandelsföretagen betyder mycket för välståndet, både de stora importföretagen och innovatörer som Ikea och H & M. Men jag tycker inte att någon sektor är mer motor än någon annan. Alla kompletterar varandra. Vad är skillnaden för detaljhandelns del mellan den här lågkonjunkturen och den kris som följde i fastighetskraschens spår i början av 1990-talet? – Det som sker nu är en global kris, medan det som hände 1992 och 1993 var svenskt självförvållat. Den svackan var betydligt djupare och svårare för handeln än den nuvarande. Vad väntar du dig av 2010? – Min uppfattning är att det i stort sett inte blir några dramatiska förändringar även om lågkonjunkturen mattas av. Troligen ökar antalet arbetslösa, vilket drar åt motsatt håll. Sedan kanske inflationen kommer igång och det går också i fel riktning och slår mot lönsamheten. – Men tittar du på enskilda branscher kan du förstås undra vad som händer. Vad betyder det till exempel för elektronikhandeln att en jätte som Media Markt kommer in och säger att de vill ha 35 procent av marknaden?