Det krävs åtgärder för att sätta dit bluffarna
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, ökade antalet bluffakturor med 106 procent under det första halvåret i år jämfört med samma period i fjol. Och någon minskning beräknas inte under juli och augusti – snarare tvärtom. Nittio procent av bluffakturorna antas komma från ett tiotal grovt kriminella personer som ständigt lanserar nya påhittade företag och nya typer av fejkade fakturor. Den som inte genast betalar hotas med betalniggsförelägganden som genast leder till att företaget hamnar i kronofogdens register. Uppgifter som finns kvar, även om de är missvisande. Få av dessa bedragare åker fast, ofta avskrivs ärenden av polisen av olika anledningar. Samma sak gäller kortbedrägerier, många uppfattar det inte som lönt att polisanmäla kortbedrägerier, eftersom brotten ofta inte utreds. Stulna kortnummer och skimmade kortläsare är några typer av brott, enligt Brå ökade kortbedrägerierna under första halvåret med 23 procent. Svensk Handel har i flera år försökt kräva åtgärder för att komma till rätta med problemet med blufföretag och kortbedragare. Riksdagsledamoten Krister Hammarbergh lämnade redan förra året in en motion i riksdagen om en lagändring som ska ge små företag bättre skydd mot blufföretagen. Finansutskottet avslog motionsyrkandet i februari i år, men uppmanar samtidigt regeringen att följa utvecklingen på området och vidta åtgärder om den nuvarande regleringen inte räcker till. Brottsförebyggande rådets siffror torde vara bevis nog på att det krävs åtgärder för att komma tillrätta med bluffarna, och det snarast.