Enbart i handeln hanteras årligen 220 miljarder kronor i kontanter. Resten av handelns omsättning på närmare 600 miljarder står kortbetalningar för. Det sker en miljon värdetransporter om året till en kostnad av närmare 1,5 miljarder kronor. Dessutom räknas varje mynt och sedel i snitt 10–12 gånger, av kassörskor, värdetransportörer, depåpersonal och bankkassörer, till stora kostnader. Därutöver betalar handeln för växelköp, hämtning av dagskassor, försäkringar och olika former av kassa- och säkerhetsutrusning för kontanterna. Kontanthanteringen i handeln kostar oerhörda belopp. Mycket tyder dessutom på att kostnaderna för kontanthanteringen kommer att öka snarare än att minska. Även om andelen kortbetalningar ständigt ökar, så ligger det kontantlösa samhället långt i framtiden, för att inte säga att det är en utopi. Därför måste vi fortsätta räkna med kontanter i handeln, men vi kan förändra kontanthanteringen. Säkra slutna kontantsystem kan ge färre värdetransporter, uttagsautomater i handeln tar hand om butikernas överkottspengar, avrundningar uppåt till närmaste femhundra kronor och cashback där butiken kan erbjuda uttag minskar såväl kostnader för uppräkning, värdetransporter och växelköp, för att ge några exempel. Den stora och tunga hanteringen av kontanter kan och måste minskas. Men de stora vinsterna finns i ett ökat samarbete och med en ökad transparens. Ett samarbete mellan banker, värdebolag och handelsföretag, liksom mellan bankerna, mellan värdebolagen och mellan handelns aktörer är vad som krävs för att dämpa kostnadsökningen. Liksom en effektivare kontanthantering hos alla parter. Först när alla vet vad varje led i den logistiskt krångliga kontantkedjan kostar kan man börja se över dessa. Det är då alla kan börja se över sina avtal och öka omsättningshastigheten på kontanterna. På köpet minskar rånriskerna.