23948sdkhjf

Svinn kostar varje svensk 630 kronor årligen

Svinnet kostar varje svensk 630 kronor om året. Totalt förlorade den svenska handeln 5,8 miljarder kronor förra året. Det är mer än var Lindex och RNB omsätter tillsammans. – Stölderna är ett samhällsproblem som vi har en tendens att bagatellisera, säger Louise Alplin, Sverige-vd för säkerhetsföretaget Checkpoint Systems.

Detta enligt den internationella undersökningen Global Retail Theft Barometer som publiceras i dag och som har beställts av Checkpoint Systems. Undersökningen har genomförts av det brittiska undersökningsföretaget Centre for Retail Research, och den omfattar 36 länder i Nordamerika, Europa, Asien, Afrika och Stillahavsområdet. 920 detaljhandelsaktörer med totalt 115 612 butiker ingår i undersökningen. Årets rapport visar att svinnet globalt ligger på motsvarande 1,34 procent av butikernas omsättning. I många länder i Europa minskar svinnet. USA och Stilla-havsregionen har sett substantiella minskningar av svinnet på två–tre procent, sedan förra året, men i Sverige har svinnet ökat med hela 2,3 procent, och ligger nu på 1,35 procent av omsättningen. I den svenska undersökningen deltog 17 butikskedjor med 1 426 butiker. – Det är en tragisk trend, säger Louise Alplin. Sverige ligger på samma nivå som Estland, Lettland och Litauen, medan övriga Norden har lägre svinn. Hon förklarar att svinnet har en direkt koppling till svinnförebyggande åtgärder. Ju mer som investeras i larm, vakter, kontanthanteringssystem, och annat desto mindre blir svinnet. Men under de senaste åren har investeringarna i svinnförebyggande åtgärder minskat, från 1,9 miljarder år 2005 till 1,4 miljarder år 2007. – Det är dags att svenska handlare börjar inse behovet av att skydda varorna i butik. Det finns en godtrogenhet bland svenska handlare, som är lite skrämmande, säger hon. Svenska handlare bedömer att närmare hälften av svinnet, 47,3 procent, beror på kundstölder, medan anställda står för 31 procent av svinnet. Resten beror på andra typer av skador och slarv. Personalstölder är ett mycket stort problem. Undersökningen visar att de kunder som ertappats hade stulit för i genomsnitt 700 kronor, medan de anställda som åkte fast stulit för i snitt 20 613 kronor. Att beloppen blir så stora beror på att personalstölder ofta är systematiska och pågår under lång tid. – Anställda som stjäl åstadkommer mycket stor skada, men arbetsgivare är ofta rädda att ta tag i problemet, säger Louise Alplin. Hon menar att vi i Sverige också tar lätt på småstölder, eller snatterier, som vi föredrar att kalla det: – Att snatta anses nästan ok.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.093