En sedel som bär spår av färg från en värdeväska är ogiltig som betalningsmedel. Den ska omedelbart tas ur cirkulation, och den handlare som haft sedeln i sin dagskassa får ingen ersättning. – Handlaren bör vänligt men bestämt avstå från att ta emot alla missfärgade sedlar, och inte inlåta sig på någon diskussion, säger Stefan Wikman på Loomis informationsavdelning. Kunden bör hänvisas till banken som skickar sedeln vidare för analys. Sedelskyddsfärg är kraftigt röd, blå, grön eller svart. Ofta kan sedeln dock ha blekts eller tvättats, så den ser ut som den bara glömts i en jeansficka i tvätten. Alla sedlar som verkar missfärgade eller skadade, sorteras ut av uppräkningsmaskiner hos värdetransportföretagen. De särredovisas och skickas till Riksbanken för analys. De sedlar som bara fläckats av vin, kaffe eller dylikt dras in och ersättning betalas ut. För skyddsfärgade sedlar lämnas däremot ingen ersättning. – Det är viktigt att alla sedlar som härrör från rån stoppas. Detta för att förtroendet för valutan ska upprätthållas, säger Martin Weiderstrand på Svensk Handel. Han har märkt att fler handlare hör av sig efter att ha fått sedlar stoppade under senare tid. – Vi kan bara mana till ökad uppmärksamhet, säger han. Sedan värdetransportföretagen i mitten på 1990-talet började införa värdeväskor med färgampuller har kontanter blivit allt bättre skyddade. I dag har alla värdetransportväskor skyddsfärg, och allt fler handlare skaffar slutna kassasystem som också skyddar sedlarna med färg. Bankomatsprängningar lönar sig inte heller då sedlarna förstörs. Dessutom är numera alla insättningsautomater försedda med sensorer som sorterar ut skadade sedlar. – Sedan 1990-talet har antalet värdetransportrån hos Loomis sjunkit från omkring 25 per år, till tio per år. Det är förvånande att de fortfarande förekommer, eftersom pengarna blir förstörda och inte kan användas någonstans, säger Stefan Wikman.