Den 1 juli träder den nya marknadsföringslagen i kraft. Den nya lagen ska vara anpassad till EU-direktivet men har kritiserats av det svenska näringslivet på ett antal punkter, bland annat för att frivilliga kedjor, ett fenomen som inte är så vanligt i övriga Europa, får det mycket svårt, eller till och med omöjligt, att ha ett marknadsföringssamarbete. Enligt de nya direktiven måste nämligen priserna i erbjudanden vara exakta. Det innebär att cirka- eller från-priser inte längre tillåts. Samtidigt säger konkurrenslagstiftningen att butiker i frivilligkedjor inte får ha prissamarbete och komma överens om exakta priser. Detta är inget problem för helägda butikskedjor som Ikea, H&M, Kappahl, Siba med flera. Däremot ett stort dilemma för deras konkurrenter som ingår i en frivillig- eller franchisekedja. Från handelns sida ställer man sig nu väldigt frågande om vad som egentligen gäller. För samtidigt som den nya lagstiftningen träder i kraft – vilken man självklart avser att följa – säger riksdagens civilutskott att de inte avser någon försämring vad avser kedjornas marknadsföring. Utskottet utgår från att bestämmelser om köperbjudanden ska tillämpas med utgångspunkt från den praxis som gäller i dag, skriver man i sitt betänkande. Innebär detta att Ica, Intersport, Colorama, Järnia och övriga cirka 300 frivillig- och franchise-kedjor kan fortsätta sin gemensamma marknadsföring med angivande av cirkapriser? Eller hur ska det tolkas? Att vi harmoniserar våra lagar och förordningar med EU-regler är inte fel. Men den nya marknadsföringslagen är ett hafsverk där man varken tagit hänsyn till den företagsstruktur som råder i Sverige eller de synpunkter som näringslivets experter framfört. Att vi har en mångfald av olika kedjetyper i vårt land är sunt och något som de svenska konsumenterna med stor sannolikhet har fördelar av. Det måste landets riksdagsledamöter också inse.