Omkring en halv miljon människor är i dag sysselsatta inom handeln i vårt land. Självklart innebär alla nya handelsetableringar att denna siffra kommer att öka, och det krävs allt fler duktiga och servicekunniga personer till handeln. Men det är inte enbart handelsföretagen som drar nytta av de stora framgångar som denna del av det svenska näringslivet kan skörda. Som ringar på vattnet gynnas många andra inom andra verksamheter. Redan i planeringsstadiet av ett nytt köpcentrum dras en mängd människor i olika yrken in. Det är stadsplanerare, arkitekter, designers och ekonomer, för att nämna några. Sedan ska bygget ta fart med byggfirmor, markanläggare, vvs-experter med flera. Ett köpcentrumbygge sysselsätter betydligt fler än vad många kan tro. När butikerna ska öppnas är det inredningsföretagen med sina underleverantörer, butikskedjornas etableringsexperter, reklamskaparna – listan kan göras lång. När gallerian väl är i gång är det långt ifrån bara de butiksanställda som har fått jobb. Det handlar också om städ- och underhållningspersonal, väktare, centrumledare och administrativ personal. Oftast finns det också kaféer och restauranger som kräver sina anställda. Går man några ringar ännu längre ut så handlar det om människor som arbetar inom kollektivtrafiken, barnomsorgen och andra serviceyrken som gör det möjligt för alla som är knutna till gallerian att göra sitt jobb. Att det går bra för handeln och att det satsas på fortsatt utveckling av nya handelsplatser kommer en stor del av svenska befolkningen till del.