Det innebär att cirka 150 000 personer i Sverige i stället för att sätta fram påskris och äta sill dukar ett bord med sju saker som börjar på bokstaven ”s” på persiska och dekorerar med en guldfisk. För inte länge sedan var denna helg helt okänd för de flesta i den svenska handeln, vilket medförde att man missade viktiga försäljnings­chanser. Men norouz är inte den enda helgen som firas av människor från andra kulturer som är bosatta i Sverige. Det thailändska nyåret och den judiska skördefesten på våren, de muslimska helgerna ramadan och eid al-fitr liksom judiska chanuka på hösten är bara några exempel på viktiga helger, högtider som firas med fester, olika maträtter, prydnader och fina kläder. 2006 utsågs till det mångkulturella året, och för många butiker och företag inom handeln var det startskottet för att lära sig mer om andra kulturers konsumtionsvanor. Det är kunskaper som kan vara av stort värde, speciellt om man betänker att köpkraften hos de cirka 1,1 miljoner svenskar som är födda utomlands uppgår till runt 50 miljarder kronor. För fortfarande är det många som missar många av de stora festerna och helgerna, och därmed också viktig försäljning. Det ligger nära till hands att tro att det endast gäller dagligvaruhandeln med mat och dryck, men dessa helger är lika viktiga för andra branscher. Exempelvis klär man många gånger upp sig lite extra och köper smycken och andra presenter. För den som sätter sig in i de olika helgerna, lär sig mer om sina kunder och deras traditioner och engagerar sig för att kunna erbjuda kunderna de produkter som de efterfrågar finns stora möjligheter till att göra bra affärer. De stora livsme-delskedjorna har redan börjat. Nu är det dags för de andra branscherna att följa efter. Butiker som visar att de bryr sig om sina kunder har också alla chanser att locka till sig trogna stamkunder. Att köpa in guldfiskar till norouz är för sent till detta år. Men den mångkulturella almanackan är fylld med andra helger och fester som den svenska handeln inte längre får missa.