Ökad medvetenhet om fetmans konsekvenser och växande individualisering av samhället leder till nya trender. Nu ska förpackningarna vara pyttesmå i stället för bamsestora. Dyrare? Jovisst, men vem bryr sig om pengar idag när fler än någonsin lever i välstånd? Miniförpackningarna ger för det första alla i familjen möjlighet att själva välja smak på maten. En yoghurt för varje smak, eller för varje ny dag. De förminskade förpackningarna av exempelvis leverpastej ger dessutom en känsla av fräschör, något som också är viktigt idag när allt ska vara äkta, färskt och rent. Vi vill inte ha en smetig sörja i jättebytta, utan det ska kännas nytt, som nyfallen snö. Med mindre förpackningar blir det dessutom lätt att dela rättvist. Om kidsen får varsin förpackning med glass behöver man inte slåss och mäta vem som fick mest ur big-packen. Ytterligare en aspekt är att mindre förpackningar ger oss möjlighet att kontrollera kalorikonsumtionen. De senaste tre åren har försäljningen av 100-kalori-förpackningar med kakor, chips, kakor och godis ökat enormt i USA. Enligt Hartman Group tycker 29 procent av amerikanerna att det är värt att betala lite extra om man får bättre koll på hur många kalorier man stoppar i sig (jippi säger tillverkarna som tjänar 20 % mer på de små än de stora påsarna och burkarna…) . Utvecklingen känns helt naturlig, för egentligen är väl hela vårt samhälle ett dockskåp nu för tiden. Vänskap kommer i miniformat på Facebook. Modet kommer i canapéformat via butiker som H&M där vi köper billiga ”använd ett par gånger”-tröjor. Nyheter kommer i ett par korta meningar i Metro och på nätet. Underhållningen är i kortfilmsformat på Youtube… Allting krymper. Så i korthet: mini + snabbt = succé! (i jätteformat…)