Kolsyrat smaksatt vatten är en produkt som ökat i försäljning under senare år, men inte på bekostnad av kranvatten. Tvärtom. Vi dricker mer vatten av alla sorter än någonsin tidigare. Många av oss har ändrat vårt beteende och flera dricker när vi är utanför hemmet. Vi dricker i själva verket lika mycket vatten och läsk nu som 2003, men fördelningen mellan dryckerna har förändrats. Skillnaden är att konsumenten har medvetet valt att dricka mera smaksatta vatten på flaska och mindre av sockersötade drycker. Vi har bra kranvatten i Sverige. Det är något att vara stolt över. Vid vissa tillfällen är detta kranvatten precis vad man vill ha, vid andra tillfällen vill man dricka något annat. Platsen för konsumtionen kan också vara avgörande. Det finns lika många anledningar som konsumenter till när, varför, hur, vad och var man vill dricka någonting. Det är i det sammanhanget vattendebatten ska ses. Kranvatten är inte ett alternativ till kolsyrat vatten, det är en helt annan dryck. Om man ska titta på någonting så är det de två procenten flaskvatten utan kolsyra som är jämförbara med kranvatten, i alla fall i hemmet. Då är det ett minskat koldioxidutsläpp på mindre än 0,01 promille som vi ska diskutera. Och även om vi skulle sluta totalt att dricka vatten på flaska så handlar det om en minskning av svenskarnas samlade koldioxidbelastning med 0,5 promille. Och då ingår även det som dricks mest, det smaksatta vattnet som i huvudtaget inte är jämförbart med kranvatten. Det finns därför ingen anledning för de konsumenter, som väljer vatten på flaska, att ha dåligt samvete och få dem att tro att de är miljöbovar bara för att de vill ha ett gott vatten på flaska.