Bakgrunden är den nyligen publicerade utredning som visar vilken miljöpåverkan vatten på flaska har. Konsumtionen av buteljerat vatten har ökat med 36 procent under de senaste tre åren, vilket medfört att koldioxidutsläppen ökat kraftigt genom produktion, materialhantering, transporter och mycket annat. Vatten är bara en av många produkter som det fokuserats på i den senaste tidens miljödebatt. Den svenska livsmedelsindustrin kritiseras för att inte producera tillräckliga mängder av ekologiska produkter. Efterfrågan ökar mer än tillgången och butikskedjorna tvingas importera eko-varorna, vilket minskar miljövinsten. Regeringen har nu beslutat att satsa 40 miljoner kronor i den kommande budgeten för att bland annat utveckla produktionen av närproducerade och ekologiska livsmedel. I en av landets stora morgontidningar uppmanade häromdagen en krönikör till köpbojkott. Handlar vi mindre mår miljön allra bäst, löd hans föga realistiska slutsats. Tomma shoppingcentrum är knappast lösningen för att rädda våra barnbarns miljö. Att den svenska handeln redan idag gör mycket för miljön är ett faktum. Och CSR, corporate social responsibility, har blivit ett begrepp och inte bara är ett modeord. Många företag är också duktiga på att jobba med detta. Klädkedjorna tar fram serier med ekologiska kläder, leverantörerna tar fram rättvisemärkta alternativ, livsmedelsbutikerna blir Svanen-märkta, ja listan kan göras lång. Men kanske man inte tydliggör detta tillräckligt? För ett antal år sedan var det en minoritet av konsumenterna som valde Krav-märkt och rättviseproducerat. I dag vill nog alla agera som medvetna konsumenter, till och med anses det nästan som trendigt och rätt. De som köper eko-jeans och rättvisemärkta tröjor har inget emot att visa det. Handeln måste spetsa alla sinnen för detta och samtidigt skapa beredskap för vad framtiden och allt mer medvetna konsumenter kommer att ställa för krav på både varor och handlare.