I år låg dock ett hotmoln över påskförsäljningen. Under avtalsrörelsens många turer varslades om strejk inför påskhelgen, något som dock avblåstes veckan innan då parterna enades om ett treårigt avtal. En strejk hade drabbat flera butiker hårt, inte bara dagligvarubutiker utan också andra kedjor som får ett uppsving under påskhandeln. Även årets påsk blev nu gynnsam för handeln och utsikterna för resten av året bådar gott. Den starka svenska ekonomin och hushållens ökade köpkraft, som är en följd av sänkt arbetslöshet, löneökningar och skattesänkningar, leder till en mycket stark detaljhandel. Handelns utredningsinstitut, Hui, bedömer att detaljhandeln ökar med 5,5 procent under innevarande år och 4,5 procent under nästa. Efter tio års tillväxt för detaljhandeln börjar olyckskorparna kraxa om att köpfesten inte längre kan fortsätta. Röster hörs som ondgör sig över en utbredd prylkonsumtion. Moraliska utfall görs mot den alltmer folkliga inredningshysterin. Man ojar sig över lyxtrenden och konsumenternas intresse av bling-bling. Men konsumtion handlar om en balansgång. Att konsumera innebär att balansera mellan köpglädje och habegär. Eller mellan att unna sig något och ha koll på hushållskassan. Liksom mellan tidsfördriv och nödvändiga inköp. De svenska konsumenterna är tillräckligt medvetna för att inte gå på slit och släng-hysterin igen eller att anamma "shop until you drop". Men många har hittat glädjen av att shoppa. De har upptäckt att en shoppingrunda kan vara något kul som gör att man mår bättre, lär sig saker av och ett sätt att umgås. Samtidigt börjar de ställa krav på varorna de handlar. Kunderna blir allt mer medvetna om ursprungsländer, rättvisemärkning och miljöpåverkan. De svenska konsumenterna kan konsten att balansera på konsumtionslinan.