– Mångkulturåret 2006 är ett rent kulturpolitiskt uppdrag. Det handlar om att öka den etniska mångfalden i kultursektorn, säger Ulrika Westerlund, en av tre personer som arbetar på kansliet för Mångkulturåret 2006. Meta Troell på Svensk Handel är besviken på Mångkulturåret. Hon har försökt att bjuda in sig själv och Svensk Handel till samarbetet, men responsen har varit svag. – Risken är att Mångkulturårets avtryck blir som fotspår i sand i ett vattenbryn. Ska spåren bli kvar måste mångkulturarbetet generera affärer som ger förändringar i flera samhällsektorer, säger hon. Svensk Handel har under året fortsatt med det mångfaldsarbete de tidigare startat. Den mångkulturella almanackan för år 2006 följs av en för nästa år. Även ett inspirationshäfte har tagits fram med idéer om hur handeln ska kunna ta tillvara köpkraften i de grupper som inte har svensk bakgrund. Det handlar om långt över 200 miljarder kronor i årlig köpkraft. Tidningen Gringo arbetar också vidare med sitt mångfaldsarbete, utan en enda krona från statliga Mångkulturåret. Joachim Reifer på Gringo menar att Mångkulturåret kanske gett lite mer uppmärksamhet åt mångkultur, men att det verkliga intresset inte kommer förrän företag inser hur mycket de har att vinna på att ta tillvara köpkraften och den kulturella rikedomen i förorterna. – Gringos annonsförsäljning går bra. Allt fler svenska företag förstår värdet av att vända sig till sina kunder i förorterna och tillfredställa deras behov. Dagligvaruhandel och livsmedelsindustri har kommit längst med att anpassa sin marknadsföring och sitt utbud, säger Joachim Reifer. Läs hela artikeln i Dagens Handel – vecka 50-52 ute nu!