En stor del av pengarna har kommit in med hjälp av handeln. Dels har flera stora butikskedjor varit sponsorer av kampanjen och både skänkt pengar och ordnat egna insamlingar. Och dels har både enskilda butiker och grupper av handlare, exempelvis i köpcentrum runt om i landet, sålt de rosa banden och på annat sätt samlat in pengar. Framför allt vid Rosa lördagen som arrangerades på en mängd håll runt om i landet i lördags. Att just handeln engagerar sig i bröstcancerfrågan känns naturligt. Framför allt för att det är en viktig kvinnofråga och att merparten av såväl medarbetarna och kunderna i handeln är kvinnor. Men även merparten av landets män har någon gång kommit i kontakt med bröstcancer i form av familjemedlemmar eller arbetskamrater som blivit drabbade. Dessutom kan även män få bröstcancer. Men det är inte bara i cancerfrågor som handeln har börjat bry sig. Allt fler butiker och kejdor tar numera ansvar för hur deras produkter tas fram, det syns allt mer rättvismärkta, ekologiska och svanenmärkta produkter i hyllorna. De etiska frågorna blir också allt viktigare, vilka villkor har de som arbetar på fabrikerna för att tillverka de produkter som vi i Svergie konsumerar? Det här är frågor som många av konsumenterna bryr sig om. Och då måste också handeln vara lyhörd för detta. I slutänden handlar det om att bry sig om sina kunder Lediga jobb och högre lön får många att välja den danska handeln Lediga jobb och högre lön får många att ge sig över sundet ”Hjälp sökes”, ”Ledigt jobb finns”, ”Vi söker extrapersonal”… Skyltar med liknande text är inte ovanliga på skyltfönster och trottoarställ utanför butikerna i Köpenhamn med omnejd. Enligt en undersökning som den danska arbetsgivarorganisationen HTSI nyligen genomfört har 85 procent av butikerna på Själland obesatta tjänster. Den danska detaljhandeln har stora problem att locka medarbetare till butikerna. Framför allt är det ungdomarna som tycker att butiksyrket har låg status och hellre söker sig till andra jobb, som i deras och kanske även omgivningens ögon känns ”coolare”. Det lärlingssystem som för en tid sedan infördes i Danmark har medfört att många ungdomar sökt sig ut på arbetsmarknaden. Tack vare lärlingsplatserna har ungdomsarbetslösheten i landet minskat. Och de unga danskar som söker jobb väljer i första hand yrken som kan generera högre lön, om inte direkt så efter ett par år i karriären. Detta har resulterat i att dansk detaljhandel anställer medarbetare från Sverige. Allt fler butiker annonserar och söker aktivt efter personal på den svenska sidan av sundet. Och med löner som ligger trettio procent och mer över de svenska har den danska handeln inte svårt att locka svenska ungdomar. Än så länge har den danska arbetskraftsbristen inte märkts av så mycket på den svenska sidan. Det finns ett stort intresse av att arbeta inom handeln i stort sett hela Sverige. Och situationen i Skåne ser ut ungefär som i övriga landet. Men det är viktigt att vara medveten om fenomenet. Det vore mycket olyckligt om vi förlorar alerta, arbetssugna ungdomar över sundet. Ett stort urval av lediga arbeten inom handeln tillsammans med högre löner kan få många att välja att arbeta i danska butiker i stället för i svenska. Vilket på sikt kan innebära att det i stället blir svensk detaljhandel som får svårt att rekrytera. För att mota Olle i grind är det därför viktigt att fortsätta arbeta för att ta bort en lågstatusstämpel på butiksjobbet. Det är nödvändigt att arbeta aktivt för att det inte ska gå så långt som i Danmark. Många gånger är det okunskap och rykten som kan ge uppfattningen att arbete i handeln har dålig status. För många unga människor är butiksjobbet ett mycket uppskattat språng ut i arbetslivet. Mötet med kunderna, ett ofta växlande sortiment, trevlig arbetsmiljö – listan över handelsyrkets fördelar kan göras betydligt längre. Att slå fram de stora karriärmöjligheter som finns är något som inte kan göras nog ofta. Handeln är fylld av exempel på entreprenörer som arbetat sig uppåt till fantastiska positionen inom näringslivet. Att ta lärdom av vårt grannlands erfarenheter är en nödvändighet. Annars finns stor risk att duktiga arbetsvilliga unga människor försvinner bort över Öresundsbron.