I Hongkong finns ingen konkurrenslag, men nu diskuteras införandet av en sådan. Näringslivet skruvar besvärat på sig och försäkrar att konkurrensen är nog så hård i just deras sektor. Fakta talar ett annat språk. Ett exempel är livsmedelshandeln. Den är delad mellan två aktörer, ParknShop och Wellcome. Båda ägs av företagsgrupper med omsättningar på över 100 miljarder kronor per år. Wellcomes ägare har dessutom den största drugstorekedjan, franchiserättigheterna för 7-Eleven och stadens fyra Ikea-varuhus. ParknShops ägare har också drugstores, vinbutiker och största hemelektronikkedjan. Wellcome och Parknshop är så lika varandra att man måste kika på namnet på privatebrandshyllan för att försäkra sig om vilken butik man är inne i. Kedjornas konkurrenskrafter har främst riktats mot utomstående aktörer. 1996 gick franska Carrefour in i Hongkong. Marknaden tedde sig lukrativ med höga inkomster samt många västerlänningar som kunde tilltalas av en europeisk kedja. Men efter fyra år försvann Carrefour som inte hittat bra butikslägen. Inte så konstigt när rivalerna också är mycket stora fastighetsägare. Efteråt erkände leverantörer att man krävt en viss nivå på konsumentpriserna som villkor för att leverera. Allt för att Wellcome och Parknshop skulle kunna behålla sina marginaler. För kineser är det viktigt att inte förlora ansiktet. I debatten svarar därför bolagen att man är osäker till om en konkurrenslag behövs - allt för att inte stå med skammen om den införs. Men bakom styrelserummens stängda dörrar är tonen säkert en annan. Lars Thulin är frilansjournalist och bosatt i Hongkong.