- Om kosttillskottsdirektivet trätt i kraft som tänkt skulle vi få omformulera över hälften av våra produkter, säger Peter Wilhelmsson, ägare till Alpha Plus i Falun, som distribuerar kosttillskott. Grundtanken med direktivet är att skapa gemensamma EU-regler för kosttillskott. Direktivet innehåller därför en definition av vad kosttillskott är. Utöver det finns nya regler om märkning. Det ska också finnas information om vilka ämnen som karaktäriserar produkten och om den rekommenderade dagliga dosen. Kritiserad lista Det omtvistade med direktivet är en lista över godkända ämnen som får användas i kosttillskott. Ämnen som inte finns med på listan blir förbjudna, men kan godkännas efter en ansökningsprocess. Kommittén för alternativ medicin misstänker att proceduren för att få ett kosttillskott godkänt kommer att bli alldeles för lång och för kostsam. - Det här innebär slut på innovation inom kosttillskottsvärlden, säger Ingrid Franzon, kommitténs kampanjansvariga och kollega till Peter Wilhelmsson. EU-kommissionens talesman i hälsofrågor, Philip Tod, håller inte med. - Siffrorna på vad detta skulle kosta är överdrivna. Kraven är inte orimliga, säger han. Kommittén för alternativ medicin beräknar att det nuvarande direktivet skulle förbjuda 300 näringsämnen i 5 000 produkter från och med den 1 augusti. Inte heller detta tror EU-kommissionen på. Inga stora skillnader Även Elisabeth Marmont, expert på Livsmedelsverket, tonar ner effekterna av direktivet: - Det blir inga stora skillnader för Sverige, säger hon. Det europeiska kosttillskottsnätverket Alliance for Natural Health (ANH), som Kommittén för alternativ medicin är med i, har stämt EU-kommissionen. Alliansen anser att direktivet bryter mot EU:s princip om att regler inte får vara hårdare än vad som behövs. Beslut i juli I april gick domstolens generaladvokat i ett förhandsyttrande på ANH:s linje. Många i kosttillskottsbranschen har redan anpassat sig till de nya reglerna. Andra har hoppet uppe. EG-domstolens beslut väntas den 12 juli.