23948sdkhjf

Regeringen ignorerar handelns betydelse

I Borlänge är 4 762 personer anställda inom handeln. Det innebär att var femte yrkesverksam i kommunen arbetar med handel. Det är den näst största verksamhetsgrenen efter tillverkningsindustrin, vård och omsorg kommer på tredje plats. "Handeln är en av våra basnäringar" sade kommunalrådet Peter Hultqvist på ett möte i Borlänge nyligen.

Totalt i Sverige sysselsätter handeln 520 000 personer, och svarar för nära hälften av den privata tjänstesektorns del av BNP. Handeln har en helt avgörande betydelse för tillväxten och sysselsättningen, utan handelsföretagen skulle inte heller industrin kunna växa eller ens existera. Därför är det så förvånande att uppfattningen om handelns betydelse gång på gång ignoreras. Och nu händer det igen. I regeringens forskningsproposition, som överlämnades till riksdagen nyligen, presenteras en kraftfull satsning på svensk forskning. Under den närmaste fyraårsperioden vill regeringen öka de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med drygt 2,3 miljarder kronor. Här presenteras satsningar på medicinsk forskning, teknisk forskning och utvecklingen av miljöteknik. Men ingenting om forskning inom handelns område. Handeln nämns över huvud taget inte i propositionen. Tjänstesektorn som helhet nämns två gånger, industrin förekommer mer än fyrtio gånger. Export nämns trettiosju gånger, import inte alls. Det forskas redan tidigare väldigt lite om handeln. En grov uppskattning av mängden statliga anslag till projekt om parti- och detaljhandeln visar på den blygsamma siffran 0,3 procent. Flera detaljhandelsföretag väljer att själva finansiera stora utbildningssatsningar, exempelvis har Nordiska detaljhandelshögskolan i Norrtälje och institutionen Retail Management vid Lunds universitet startats med finansiering från Ica, H&M och andra handelsföretag. Men dessa företag och utbildningar behöver handelsforskning för att utvecklas vidare. Det finns många anledningar att satsa på handelsforskning. Att stärka handelns image, utveckla handeln med bättre logistik och effektivare inköp, studera strukturförändringar, följa internationella handelstrender och studera betydelsen av ny teknik är några exempel. Det finns också ett ökat kompetensbehov i handeln. I takt med att handelsföretagen blir större, globaliseringen ger ökat behov av import- och exportkompetens, ny teknik utvecklas och konsumenterna ställer allt större krav kommer allt fler högutbildade anställas i handeln. Allt talar för att det nu är hög tid att satsa mer pengar till forskning om handeln.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.065