Men det är ingen slump att lyckan växte dramatiskt efter kriget. Det var då tillväxten återkom och folk kunde se ekonomiska förbättringar under sin livstid. Att framstegen därefter inte har haft samma effekt gör dem inte poänglösa. Det är de som gör att lyckan fortsätter att vara stor. Det intressanta är att tillfredsställelsen enligt alla försök att mäta är störst i individualistiska och kommersiella regioner - Nordamerika, Nordeuropa och Australien. Det är logiskt. Om vi är fria är det troligare att vi väljer att leva på sätt som passar oss, än om vi tvingas in i traditionella gemenskaper. Alla inslag i det moderna samhället passar inte alla, men frihet innebär också friheten att välja bort. Dessutom tycks faktiskt vår mänskliga natur, som har utvecklats i en omgivning av prövningar, trivas med den komplexitet, de utmaningar och de valsituationer som det moderna samhället erbjuder. På samma vis som evolutionen har givit oss en kropp som mår bra av fysisk motion, tycks den ha givit oss en själ som mår bra av intellektuell motion. Den holländske lyckoforskaren Ruut Veenhoven menar till och med att jordbrukskulturen var en 10 000-årig nedgångsfas för människan, full av kontroll och tristess. Homo sapiens utvecklades i den mer omväxlande jägar/samlar-kulturen och det är först i våra moderna, liberala samhällen som vi återfår den dynamiken och valfriheten. Men denna gång med större säkerhet och en långt högre materiell nivå. Vi har inte bara fötts i rätt kultur, utan också i rätt epok. Sluta deppa! Johan Norberg Författare och idépolitiskt ansvarig hos Timbro