Ett intensivt arbete pågår på olika nivåer inom EU för att skapa ett regelverk kring hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel. Svenska livsmedelsproducenter kan få konkurrensfördelar genom det egenåtgärdsprogram som branschen har haft sedan 1990. – Jag tror att Sverige har en fördel av att vi har en ganska lång tradition på det här området, säger Susanne Bryngelsson, handläggare på Swedish Nutrition Foundation, SNF, vars verksamhet stöds av ett fyrtiotal företag och organisationer inom livsmedelsproduktion och handel. Genom branschens regelverk kan producenter på olika sätt marknadsföra produkter som hälsosamma. Bland annat kan de fritt använda nio olika typer av konkreta hälsopåståenden om minskad risk för sjukdom. Till exempel att kostfiber bidrar till att minska förstoppning eller att omega-3-fettsyror hjälper till att förhindra hjärt- och kärlsjukdomar. – Det finns många produkter som uppfyller alla krav och som skulle vara lämpliga, men generellt tillämpas detta ganska litet, säger Bryngelsson. Det finns även en märkning för så kallad functional food, eller mervärdesmat. Märkningen gäller specifika produkter som efter en expertgranskning och vetenskapliga studier visar sig ha bra fysiologiska effekter. Hittills finns sex sådana produkter godkända i Sverige, däribland Proviva fruktdryck från Skånemejerier och Becel pro activ-margarin från Unilever Bestfoods.