Frågan har i flera omgångar drivits av handeln till Kommissionen i Bryssel och till det svenska Konkurrensverket. I en studie som Handelns Utredningsinstitut (HUI) gjorde för Svensk Handels räkning 2001 visades att de svenska bankerna i avgifter från butikerna tog ut ungefär en miljard kronor mer än vad som motiverades av kostnaderna. I en ny studie från HUI, som presenterades nyligen, bekräftades ånyo de höga kostnader som drabbar butikerna när de tar emot kontokort som betalning. Nu har även Riksbanken i en ny utredning (2004-12-03) kunnat visa att butikerna genom avgifter till bankerna för att få kortbetalningen in på sina konton betalar ungefär 1500 miljoner kronor för mycket. En stor del av detta överskott går åt till att täcka bankerna underskott för bankomatsystemet. Avgifterna är alltså det som betalas in i systemet från kunder och kortmottagare. Kostnaderna är bankernas kostnader för systemet. Bankerna är i det här fallet de fyra storbankerna som täcker ungefär 90% av marknaden. Av överskottet 1900 miljoner svarar handeln för 1500 och kortinnehavarna för 400 miljoner. I Riksbankens utredning konstaterar man att uttagsautomaterna generar ett underskott med 1400 miljoner. Riksbankens utredare drar slutsatsen att alla inblandade, d.v.s. banker, kunder och handel, säkerligen skulle tjäna på att varje betalningsform fick synliggjorda kostnader så att kunderna uppmuntrades att välja det kostnadseffektivaste systemet. Det finns bara en slutsats som kan dras av detta. Bankerna måste sänka sina avgifter för inlösen av butikernas korttransaktioner. Detta gäller i särskild hög grad de skyhöga avgifterna för betal- och kreditkort typ Eurocard. Procentuella avgifter måste ersättas med avgifter i kronor och ören som ansluter till bankernas kostnader för korten. Riksbanken menar att betalsystemen skulle bli effektivare om den som väljer betalmedel, dvs. för butikerna deras kunder, vet vad olika betalmedel kostar. Denna tydlighet i prissättningen förhindras av bankerna genom villkor i avtalen med butikerna där kortbetalande kunder skall behandlas på exakt samma sätt som kontantbetalande kunder, oavsett kostnadskonsekvenserna. Detta är både orimligt och ineffektivt. Handelns företrädare Svensk Handel, och Riksbanken, vill att kostnaderna för bankernas utgifter också ska speglas i deras sätt att ta betalt. Det säger sig bankerna också vilja. De har bollen!