Den skenande utbyggnad av externhandel som idag sker längs motorleder, i industriområden och i tätorternas utkanter skapar problem för både människor och miljön genom ökat bilberoende. En ny rapport från Chalmers, som sammanfattar den samlade forskningen kring externhandelns trafikeffekter, konstaterar att utbyggnaden ökar bilanvändningen och därmed leder till ökat buller, asfaltering av natur- och jordbruksmark och ökade utsläpp av hälso- och klimatstörande avgaser. Ökade avstånd till allt mer svårtillgängliga affärer innebär en systematisk diskriminering av alla hushåll som inte har bil, särskilt äldre, yngre och funktionshindrade. När handelns nyinvesteringar lämnar centrum och bostadsområden motverkas såväl miljömålen som samhällets uttalade målsättning om en god tillgänglighet för alla. För att värna en god miljö och alla människors rätt att kunna delta i samhället krävs planering och styrning av bebyggelsens utveckling. 1992 stod externhandel för åtta procent av omsättningen inom detaljhandeln. Idag är andelen hela 30 procent och utbyggnaden bara fortsätter. Mer än var tredje kommun planerar för expansion av externhandel de kommande tre åren. Handelns nyinvesteringar söker sig bort från centrum och bostadsområden. Sedan 1993 har det försvunnit en livsmedelsaffär varannan dag! Dagligvarupriser i externhandeln är idag ofta lägre än priserna i centrum och bostadsområden, men det måste vägas mot stora samhällskostnader för ökad hemtjänst, sargade stadsmiljöer, försämrade valmöjligheter för de många svenskar som saknar bil, och inte minst en ökad miljöpåverkan från biltrafiken som blir effekten när den lättillgängliga handeln försvinner. Var affären ligger avgör dessutom inte prisnivån. Lågpriskoncept kan med en noggrann, kreativ och medveten planering inpassas i centrum och bostadsområden. Då kan konsumenter både med och utan bil nå affärerna och de låga priserna. Svenska Naturskyddsföreningen möter alltför ofta kommunpolitiker som passivt säger ”Kommunen kan inte styra handeln”. Det är en allvarlig och utbredd missuppfattning. Kommunen ska – enligt lag – ansvara för en helhetssyn i planeringen genom att göra strategiska bedömningar, studera alternativa lösningar och göra ordentliga konsekvensanalyser. Detta får inte överlämnas till exploatörer som inte ser till det bästa för samhället i helhet. Boverkets nya bok ”Dags att handla nu” redovisar en nedslående bild av hur dessa frågor sköts i kommunerna. Få kommuner har en handelspolicy för utveckling av handeln. De som har en policy frångår den i regel när etablerare visar intresse, trots medvetenhet om de negativa effekter som kan uppstå och trots tidigare ambitioner att stärka sina centrum. Följden blir att stadskärnor och stadsdelscentrum tar stryk. Kommunerna har ansvar för att bevaka att de nationella målen om god miljö och god tillgänglighet får genomslag på den lokala nivån. Detta tänkande saknas ofta idag. Kommunerna måste samordna sig med grannkommuner när projekt får effekter över kommungränserna. Detta sker sällan idag. Kommunerna ska också ta hänsyn till EUs viktiga regler om miljökonsekvensbeskrivningar. Det innebär att en miljökonsekvensbeskrivning motsvarande miljöbalkens krav ska göras vid planer för handelsanläggningar. Ordentliga konsekvensutredningar saknas regelmässigt. Om det saknas ordentligt beslutsunderlag, om effekterna på grannkommunerna blir stora eller om ordentlig samordning med grannkommuner inte skett ska länsstyrelsen underkänna kommunens detaljplan. Länsstyrelserna måste börja ta detta på allvar och våga vara tuffare mot kommunerna. Tillämpningen av lagarna brister i sådan hög grad att det tyder på grundläggande brister i själva lagstiftningen. God konkurrens är viktig men den måste ske inom ramar som gynnar en god miljö och människors rätt att kunna ta sig till affären. Därför måste lagstiftningen ändras så att handel, med sådana saker som människor behöver till vardags, styrs till centrum och bostadsområden. Först då får vi en bra handel för alla. Mikael Karlsson Ordförande, Svenska Naturskyddsföreningen