Min bestämda uppfattning är att det alltid är vi konsumenter som får betala när konkurrensen inte får fungera fullt ut. I en kommun eller ett område där det finns många butiker råder det en nyttig konkurrens som pressar priserna i samtliga affärer, vilket gynnar alla konsumenter. Få butiker och få valmöjligheter ger motsatt effekt och leder till högre priser. Handelns utredningsinstitut har i rapporten; Är externa köpcentrum ett hot mot cityhandeln? visat att externa köpcentrum inte medför någon statistiskt säkerställd nedgång för cityhandeln. Vid etablering av externhandel i kommunen ökar den totala försäljningen i kommunen, och cityhandeln påverkas i väldigt liten omfattning. Det finns således väldigt litet stöd för teorin att förbud eller hårdare krav på etableringar av externhandel gynnar cityhandeln. Det är snarast så att alla, såväl medborgare som näringslivet, tjänar på etableringar utanför städerna. Det går inte heller att bortse från bekvämlighetsargumentet. När det är dags att storhandla för att fylla kyl och frys är den endast i externa köpcentra Du kan parkera riktigt nära. Söderlinds förslag innebär en kraftigt ökad biltrafik i storstadskärnorna. Söderlind är nog ganska ensam om att driva en utveckling som skulle kräva en ny stor rivningsvåg i våra stadskärnor, för att ge plats åt externhandel. Annars är ju minskad bilism genom kringfartsleder och förbifarter ett bra sätt att åstadkomma bättre miljö i tätort. Det får vara nog med kommunala förvaltningar och politiker som med planinstrumentet i sin hand skall styra medborgarnas liv. Låt konsumenterna handla där det är billigast och bäst. Det är dags att släppa fram den spontana ordningen i planerandet av våra städer. Till skillnad mot den offentliga sfären finns det ett omedelbart samband mellan tillgång och efterfrågan för de som vill öppna butiker utanför städerna. En butik som är efterfrågad och välbesökt blir kvar och utvecklas, medan den som inte drar till sig kunder måste förändras eller försvinna. På det sättet handlar det om en helt medborgarstyrd självsanering utan politiska mellanhänder. Dessa sunda ekonomiska mekanismer bör inte få manipuleras genom politiska beslut och planekonomiskt tänkande. Marietta de Pourbaix-Lundin (m) Riksdagsledamot, bostadsutskottet