23948sdkhjf

Nej till nya förbud

LEDARE: Strukturomvandlingen inom handeln i Sverige har pågått i decennier och fortgår i allt snabbare takt. Antalet butiker minskar och säljställena blir färre och större. De största är ofta belägna utanför stadskärnorna. Mellan 1950 och 1997 har antalet dagligvarubutiker minskat med 80 procent, samtidigt som stormarknader och nischvaruhus har vuxit fram. Lokaliseringen har följt samhällets och teknikens utveckling. Nya framgångsrika handelskoncept har skapats samtidigt som valfriheten för konsumenterna har ökat. Konkurrensen och konsumentnyttan har tillsammans genererat tillväxt i ekonomin. Allt detta skulle rigida regleringar ha satt stopp för.

Därför är en nyligen presenterad rapport från Boverket en alarmerande signal. Rapporten med rubriken ”Dags att handla nu. Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling”, om handelns etableringsfrågor, andas ett gammalt regleringstänkande som varken gynnar företag eller konsumenter. I många länder i Europa tillämpas strikta regler för etablering av butiker. Reglerna är vanligtvis inriktade på att kontrollera och begränsa utvecklingen av externa köpcentrum för att på så vis skydda framför allt de mindre handelsföretagen. Dessutom är handeln i andra länder rent allmänt betydligt mer reglerad än i Sverige. Vilket innebär att butikerna blir mindre tillgängliga och själva handlandet obekvämare för konsumenterna. Butikerna å sin sida får svårare att utvecklas. Vi behöver inte importera nya förbud eller återgå till en svunnen tid. Olika typer av handelsplatser ska i stället ta fram sina speciella företräden i konkurrensen om kunderna. Plan- och bygglagstiftningen, pbl, har i Sverige gett kommunerna ett verktyg att göra bedömningar inom ramen för den fysiska planeringen. Pbl är, och ska vara, konkurrensneutral. De regler som styr markanvändningen måste grundas på fri konkurrens. Därför ska fri tävlan om butikslägen råda mellan olika kommersiella aktörer. Gamla och nya intressenter ska behandlas lika. Etableringsregler kan leda till en samhällsutveckling som är till nackdel för medborgarna och samhället i stort. I stället för kategoriska restriktioner mot handel utanför tätorter måste stadskärnor och stadsdelscentrum få bättre konkurrensförutsättningar. Kommunernas uppgift är att öka tillgängligheten till stadens centrala delar, öka utrymmet för bilparkering samt åstadkomma säkra och välordnade stadsmiljöer. För att handeln i städernas inre ska kunna vara en naturlig, kundvänlig och ”nära” plats för inköp och social samvaro måste kommunerna vara mer lyhörda för synpunkter från stadscentrumens kommersiella intressen. Att handla nu är stort, men att handla fritt är större.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063