- Den tekniska utvecklingen susar i väg. Men jag skulle bli förvånad om inte streckkoden finns kvar om tio år, eller kanske till och med tjugo år, säger Björn Passad, i dag 69 år. Han var svensk representant när tolv västeuropeiska länder samlades i Paris 1974 för att enas om ett streckkodssystem för dagligvaruhandeln i Europa. Redan då verkade Björn Passad för att det blivande EAN-systemet skulle kunna användas inom fler handelsområden. I dag används European Article Numbering, EAN, inom så gott som alla branscher och över hela världen för handel och distribution. Kombinationen av unika artikelnummer och motsvarande streckkoder för snabb optisk avläsning har visat sig vara både ett säkert och kostnadseffektivt system. Pappa till streckkoden I början av 1980-talet analyserade en internationell arbetsgrupp inom EAN-organisationen olika användningsområden för systemet. Björn Passad var ordförande i gruppen, vars rapport ledde till att systemet fick den vidare spridning vi ser i dag. Därmed kan man säga att du är pappa till att EAN i dag används inom så många branscher? – På det området har jag kommit att spela en konsekvent roll kan man säga. Men det är alltid så att man inte blir profet av sig själv utan man måste ha med sig andra människor. Men att jag har drivit frågan är ju helt klart. För tjugofem år sedan, 1979, tecknades avtal om att införa EAN-systemet i Sverige. Undertecknare var Dagligvaruhandelns utvecklingsråd och Dagligvaruleverantörernas förbund. Stora besparingar År 1982 fanns femton butiker anslutna till systemet i Sverige och 285 leverantörer. Sedan dess har anslutningen skett explosionsartat. Vad har EAN-systemet betytt för butikerna? – Det har inneburit stora besparingar i kassalinjen. Med den automatiska registreringen av varje försäljning får man dessutom en fantastisk källa till information. Man får reda på exakt vad som säljs och kan planera varuförsörjningen på ett helt annat sätt. Med EAN är det enkelt att göra studier av hela försäljningen, priskänslighetsanalyser och kampanjuppföljningar: – Du kan till exempel titta vad som händer vid en samexponering: om man säljer mer senap om den står bredvid korven. EAN-användningen har också lett till ett eget system för datakommunikation mellan säljare och köpare, EANCOM. Där finns bland annat regler för att utväxla affärstransaktioner som order, leveransbesked, faktura och liknande. – EAN har inte stannat upp, utan marknadsförs sedan några år under det utvidgade begreppet The global Language of business. Det är en ambition som otvivelaktigt inneburit en hel del i förmågan att kommunicera mellan säljare och köpare inom produktion och handel, resonerar Björn Passad. Leverantörerna har till exempel fått tillgång till marknadsdata från butikerna, vilket är leverantörernas stora fördel med EAN-systemet. Hur började då det hela? Bakgrunden till streckkoden är ett amerikanskt system. Redan efter andra världskriget började försök att rationalisera i butikerna och utveckla kassaregistren. Problemet var att tillverkarna av kassaregister, som IBM och NRC, hade egna system för att läsa koder på varor. Streckkodsmärkningen fick därför ske i butikerna. Det var lika opraktiskt som dyrbart. År 1969 togs initiativet att skapa en enhetlig amerikansk kod och att varorna skulle märkas redan i producentledet. Men först 1973 inleddes försök med den linjära streckkod som används än i dag. Björn Passad arbetade då på Sveriges grossistförbund och läste en notis om de amerikanska försöken i en affärstidning. – Det väckte min nyfikenhet och så småningom började vi korrespondera med våra motparter i USA, främst på grossistsidan, säger han. Det europeiska systemet blev en vidareutveckling av det amerikanska. Ett annat amerikanskt system, avsett för varuhushandeln, slopade själva streckkoden och använde bara ett så kallat OCR-nummer på varorna. Men det visade sig vara misslyckat. – För att bara jobba med siffror krävs en väldigt kontrollerad miljö, som i post eller bank. Här ska varor produceras på alla möjliga ställen under olika förhållanden. Då har streckkoden visat sig vara en värdefull esperanto. Kan ha olika färger Streckkoderna är dessutom modifierbara i storlek och kan användas i olika färger. – Se bara till att inte ha röda streck på vit bakgrund: då blir det ingenting i avläsningen, ler Björn Passad. Vid Svensk Handels årsstämma den 10 maj tar han emot det Söderbergska handelspriset på 300 000 kronor. Så fungerar streckkodssystemet EAN Det finns i dag flera olika streckkodstyper i EAN-systemet. Den vanligaste är EAN13, med tretton siffror under själva streckkoden. Streckkoden är en optisk bild av nummerserien. Först finns ett landsnummer: vanligtvis de två första siffrorna. EAN Sverige har koden 73. De följande fem siffrorna visar leverantören. De fem siffrorna därefter visar leverantörens artikelnummer på just den varan. Den trettonde och sista siffran är en kontrollsiffra. Streckkodstypen EAN128 är alfanumerisk och har många användningsområden, främst för logistikinformation som gör det möjligt att styra och spåra gods. Det amerikanska ursprunget till streckkoden heter UPC, vilket står för Unified Product Code. Den amerikanska nummerorganisationen UCC och EAN International, med hundratalet medlemsländer, har i dag ett gemensamt ansvar för den globala tillämpningen av UCC-EAN, The global Language of business.