– Vi har redan märkt att vi säljer mer av vissa varor, säger en av initiativtagarna Björn Jigander på Coop i Linköping. Det kommer sig av att man har sänkt heltidsnormen från 38,25 till 32,5 timmar i veckan, vilket innebär att deltidare går upp i tid och heltidare får en arbetstidsförkortning. På så vis har man mer personal i butiken. – Det kostar mer, men vi räknar med att få igen det, säger Björn Jigander. Nu har vi alltid tre personer i butiken vilket märks på försäljningen av till exempel mejeri. Långsiktiga poänger Men det finns andra, mer långsiktiga poänger i systemet. Varje anställd har utöver de schemalagda timmarna ett antal extratimmar som lagras i en bank. På så vis har man alltid extrapersonal vid sjukfrånvaro och semester, men också tid till kompetensutveckling. Men den stora besparingen, och det som man hoppas ska göra 3–3 till ett vinstprojekt är att sjukfrånvaron minskar. – Sjukfrånvaron minskade med 70 procent, säger Sune Nygren personalvetare och uppfinnare som konstruerade 3–3-systemet. Den radikala minskningen av sjukfrånvaron på ett äldrevårdhem i Lindesberg var det som fick Coop att få upp ögonen för systemet. – När jag kom på idén i slutet av 70-talet tittade folk överseende på mig. Det var en vansinnig idé. Men 1995 började en av hans bekanta att intressera sig för tanken. – Jag fick ett bollplank och då började detaljerna falla på plats. Först med att pröva systemet var Sunes fru Berit Nygren som slog sig samman med en annan frisör och började köra 3–3. – Vi var skeptiska i början, berättar Sune, men det fungerade. Och när två frisörer gör något, då sprider det sig. Frisörer började Från frisersalongen spred sig tanken till vårdpersonalen på äldreboendet, som lyckades intressera chefer och politiker för systemet. Än så länge har inte byggbranschen eller industrin nappat. – Det är ett kvinnoprojekt, avslutar Sune Nygren. Men det finns ett par vidsynta män som också har förstått vad det handlar om.