– Inom detaljhandeln har i dag knappt fyra procent akademisk utbildning, i samhället totalt ligger den siffran på 13–14 procent. Det säger Birgitta Olsson och svarar därmed på frågan om behovet av välutbildad personal på arbetsmarknaden samt förklarar samtidigt Nordiska detaljhandelshögskolans existens. Utbildningen, som drivs av Stockholms universitet, har nämligen tagits fram i samarbete med handeln, där den senare gruppen har bildat Stiftelsen Nordiska detaljhandelshögskolan. – Handelns aktörer följer utbildningen med stort intresse och står och väntar på att studenterna ska komma ut nybakade, säger Birgitta Olsson. Tredjeterminaren Rabi Saliba har märkt av intresset från företagen: – Det är kul att få chansen att träffa många av höjdarna, och de är nyfikna på utbildningen och frågar ofta hur det går. Vi träffar Rabi och några av hans kurskamrater i ett fikarum. Studiematerial varvas med kaffekoppar och lunchlådor. – Jag visste att om jag skulle kunna få roligare jobb i framtiden då behövde jag en utbildning, säger Malin Ilbäcken som efter flera års arbete inom detaljhandeln och ytterligare en tid som hemmafru kände sig studiemotiverad. Under sina yrkesverksamma år noterade hon behovet av utbildad personal. – Men ofta premieras den ”långa vägens män”, säger hon och får medhåll Rabi Saliba. – Det har ibland kommit ganska ologiska beslut uppifrån. – Även om vi främst utbildas för att arbeta på huvudkontor med administrativa uppgifter, så är det bara positivt om någon kommer ut på butiksnivå och kan höja den akademiska nivån och löneläget även där, säger Erika Andersson och berömmer skolans generösa utrymmen. I huset finns flera lektionssalar, samt en stor hörsal för 62 personer med biografsittning. – Där finns även utrustning för videokonferenser, säger Birgitta Olsson. Utrustning som kommer väl till pass i högskolans framtida internationella planer. – Först och främst vill vi ha utbytesplatser. Som ett första steg har vi besökt universitet Turiba i Riga, i Lettland. Nästa steg är Kina, och kontakter har dessutom tagits med universitet i USA samt ansedda Stirling University i Skottland. Men även utan den internationella aspekten är studenterna nöjda. Det visar en färsk enkät. – Där framgår att de flesta kommer att gå den fyraåriga utbildningen (160 poäng) som ger magisterexamen. Jag som trodde att flera skulle hoppa av vid kandidatnivån (120 poäng), det vill säga efter tre år, säger Birgitta Olsson överraskad.