För det mesta sjunker sådan satsningar djupt in i glömskans vrå, trots att det mesta här i världen misslyckas. De som sysslar med produktutveckling lägger sju av åtta timmar på produkter som senare visar sig misslyckas. Av tio produkter som utvecklas misslyckas hälften redan i produkt- och marknadstester, och bara två blir kommersiellt gångbara. Åtta av tio nya produkter försvinner från marknaden en kort tid efter lansering. Med sådana dystra siffror kanske det vore bättre att inte ens försöka komma fram med nya produkter. Men drömmen lever om att någon gång träffa rätt. För det händer, och det är lyckoträffarna som syns och består. När vi tittar oss omkring är det bara de projekt, företag och produkter som överlevt som vi ser. Det som misslyckas försvinner ju snabbt ur vårt blickfång. Problemet är att så mycket kunskap går förlorad när vi inte längre ser eller kommer ihåg det som misslyckats. Istället för att lära oss av misstagen så tenderar vi att härma de företag och produkter som vi uppfattar som framgångsrika. På så vis går det alltså bara att jämföra sig med ett begränsat urval av företag, projekt och produkter, och därigenom skapas en förvrängd bild av vad det är som leder till framgång. Om vi inte försöker sätta oss in i och förstå misslyckanden så blir risken att alltför många produkter och företag bara blir färglösa imitatörer. Om vi vill skapa mer innovativa produkter och företag måste vi lära av andras misstag istället för att bara försöka kopiera dem vi uppfattar som framgångsrika. Lars Strannegård, docent i företagsekonomi och aktuell med boken Flipp eller flopp - om misslyckandets dynamik.