- Ekonomisk tillväxt är väldigt viktig för låginkomsttagare. Att Sveriges BNP sackar efter övriga OECD påverkar vårt dagliga liv. Vi köper billigare julklappar och äter färre middagar på restaurang än människor i rika länder. På sikt får vi inte råd med den bästa sjukvården, bra transporter och den senaste miljötekniken. Det säger HUIs chefsekonom Robert Gidehag och HUIs vd Fredrik Bergström, som tillsammans skrivit boken Sverige versus USA, som utkommer i dag, onsdag. Vid en presslunch på bokförlaget Timbro berättar de om sitt arbete: - Vi har ägnat två år åt att analysera och jämföra statistik från USA och Sverige. Alla siffror vi grundat våra resonemang på kommer från de officiella nationalräkenskaperna. Men BNP-tal och au-kvoter känns ganska abstrakta för människor som inte sysslar med nationalekonomi dagligdags, och därför jämför vi hushållens köpkraft, och kryddar med en rad vardagsnära exempel på hur skillnaderna slår, säger Bergström. Arbetet har sitt ursprung i en HUI-rapport som publicerades 2001. Slutsatsen i rapporten var att om Sverige skulle varit en delstat i USA, så hade skulle svenskarna varit USAs fattigaste medborgare. Denna rapport retade upp delar av det svenska etablissemanget och Bergström och Gidehag kritiserades bland annat för sina jämförelser mellan hushållens köpkraft. - Vi hävdar ändå att jämförelser mellan hushållens köpkraft är ett relevant mått, som faktiskt visar på vilken nivå människor lever, säger Gidehag. 1970 låg Sverige på fjärde plats i världens välståndsliga. 30 år senare harvar Sverige i mitten bland OECD-länderna och har blivit ett fattigt land i jämförelse med Luxemburg, USA, Irland Norge och Schweiz. Förklaringen ligger i tillväxten. Sveriges snittillväxt har varit 1,7 procent per år sedan 1970. I dag har BNP ökat med 66 procent i Sverige. I USA har BNP ökat med 93 procent under samma tid. Bergström har roat sig med att räkna fram hur hög BNP per capita Sverige hade haft ifall den svenska tillväxten fortsatt att hålla samma takt som under perioden 1950 - 1969. Då hade BNP per capita varit 350 000 år 2000. Den verkliga siffran var 240 000 kronor. - Det råder numera konsensus om att tillväxt är viktig för landets utveckling och välfärd. Många förstår hur tillväxten skulle kunna få fart, men det saknas fortfarande politiskt mod att genomföra tillväxtbefrämjande åtgärder, menar Bergström. I tisdagens Expressen publicerade Gidehag och Bergström en debattartikel med det dystra budskapet att om Sverige inte får fart på tillväxten kommer "vi som bor i Sverige att få nöja oss med det näst- eller tredje- bästa. Endast de allra rikaste svenskarna kommer så att ha råd att köra en modern bil". - Men Sverige är ändå inte dömt till evig fattigdom. Vi avslutar artikeln men att peka på exemplet Irland. 1970 var Irland hälften så rikt som Sverige. I dag är Irlands BNP 120 procent av Sveriges. En offensiv konkret tillväxtorienterad politik har fört landet till toppen av välståndsligan. Sverige kan gå samma väg, säger Bergström.