De nya reglerna gäller borttagande av hinder både för rörelsehindrade och för personer med nedsatt orienteringsförmåga, det vill säga synskadade eller döva. Enligt Boverket varierar det dock från plats till plats vad som anses som ett hinder och som måste bort. För kulturhistoriskt värdefulla miljöer gäller speciella regler. Med enkelt åtgärdade hinder avses bland annat sådant som inte blir för kostsamt för den ansvarige att åtgärda. Det kommer inte att räcka med att säga ”att detta blir för dyrt, det klarar vi inte”. För att slippa göra anpassningar måste den ansvarige utreda om de klarar av kostnaden. Enligt Boverket är det bara när en verksamhet äventyras, som det går att hävda att kraven är orimliga. I de fall där ett hinder inte kan tas bort omedelbart, ska den ansvarige presentera en plan för när hindren ska avlägsnas. Kommunernas byggnadsnämnder kommer att få möjlighet att utdöma vite mot den näringsidkare som inte bygger bort hindren. Att handla mat eller kläder i en affär, eller ta sig en bit mat på restaurang är sådant som de flesta anser som en självklarhet. För den rörelsehindrade kan dock ett trappsteg, en för smal eller för tung dörr, eller avsaknad av handikapptoalett innebära att de utestängs. Likaså för syn- och hörselskadade, om det är bristande kontrastmarkering eller bristande varningsmarkering. Vad kan då den enskilde näringsidkaren göra för att göra sin lokal tillgänglig? Enligt De handikappades riksförbund, DHR, bland annat följande: • Överbygga nivåskillnader med ramper/och eller borttagande av trösklar. • Komplettera och förbättra ledstänger vid trappor och ramper. • Bredda smala dörrpassager så att person med rullstol kommer in. • Installera automatiska dörröppnare. En förutsättning för att en lokal ska räknas som tillgänglig. • Se till att manöverorgan (hisspaneler, dörröppnare, porttelefoner med mera) finns inom räckhåll för person som använder rullstol och/eller har begränsad räckvidd. Gäller även kölappsautomater. • Använda en hård och jämn golvbeläggning, utan springor och risk för halkning. • Inreda lokalen så att det finns plats och svängrum för person som använder rullstol. • Göra en del av disken (betjäningsdisk, bardisk etcetera) låg och åtkomlig för person som använder rullstol, eller är kortvuxen. • Ordna med fritt utrymme under bord och diskar. • Flytta och komplettera inredningsdetaljer på toalett. • Kontrastmarkera strategiska punkter som till exempel ytterdörrar, manöverdon till automatiska dörröppnare, receptionsdiskar, informationsställen, nödutgångar eller trapphus, så att synsvaga eller person med utvecklingsstörning lättare kan orientera sig. Kontrastmarkeringar kan exempelvis uppnås med avvikande material och ljushetskontrast. En ljuskontrast på minst 0,40 NCS (Natural Color System) gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta en markering. • Anordna logiska ledstråk som leder mellan utvalda strategiska punkter. Det finns fler punkter på listan och även en lista på måttkrav som DHR rekommenderar. De kan fås av De handikappades riksförbund, Sveriges dövas riksförbund, Synskadades riksförbund eller hos byggnadsnämnden i din kommun. Johan Vikström De handikappades riksförbund