Än en gång försöker handelns representanter samla ihop sig i kampen mot bankernas avgifter för inlösen av korttransaktioner. Och återigen blir svaret det samma – kortavgiften är en del i en större affärsuppgörelse och något bankerna tänker förhandla med respektive butik eller kedja. Frågan är om diskussionerna kring handelns kortavgifter någonsin leder till ett resultat som alla inblandade känner sig nöjda med. Avgiftsnivån ska väl snarast ses som en konsekvens av rådande styrkeförhållanden mellan parterna, där få aktörer på banksidan har ett övertag mot många och splittrade aktörer i detaljhandelsledet (även om vi ser en snabb strukturomvandling i riktning mot större, starkare och mer sammanhållna aktörer). Och handelns enda reella motvapen, att skapa egna slagkraftiga kortlösningar, har åtminstone tillfälligt gått i stå efter bakslagen för detaljhandelsbankerna. Men konflikten rymmer också ett mer destruktivt inslag. Pressar bankerna upp handelns kortavgifter för mycket kan det slå tillbaka mot dem själva – handeln kommer att propagera för en återgång till kontanter och checkar. Och det är en utveckling med bara förlorare som ingen vill ha. Kanske vore det bättre om diskussionerna i stället fokuserades kring hur framtidens betalningslösningar inom handeln egentligen ska se ut. För även om avgiftsfrågan förmodligen är en evig tvistefråga så borde det finnas en hel del andra gemensamma agendor mellan banker och handeln.