Branschorganisation rasar mot höjd skatt: ”Missat målet”
Av Elektronikbranschen har flera gånger riktat skarp kritik mot elektronikskatten som som trädde ikraft den 1 juli ifjol. Nu har branschorganisationen själva undersökt skatteuttaget och konstaterar att höjningen blivit högre än först beräknat – totalt 71 procent högre under två år efter två KPI-justeringarna.
Den största ökningen skedde efter lagändringen i juli. Under andra halvåret 2023 ökade skatteuttaget med 49 procent, eller 468 miljoner kronor, jämfört med samma period 2022. Det trots ändringar i regeringens höstbudget, som skulle minska skatteuttaget.
– Vill regeringen göra skillnad ska de driva frågan inom EU. Det är lätt att tro att skatten gör nytta, men en svensk skatt påverkar inte alls produktutvecklingen av hemelektronik. Det görs inga mobiltelefoner eller tv-apparater för den svenska marknaden, eftersom denna bara utgör några promille av den globala marknaden för hemelektronik, säger Pernilla Enebrink, Elektronikbranschens vd, i en kommentar.
De faktiska skatteinbetalningarna ökade med 44 procent. Men eftersom försäljningen samtidigt minskade, resulterade det i en höjningen på 49 procent.
– Anledningen till felräkningen är en undermålig konsekvensutredning och avsaknad av dialog med branschen. Vi är mycket kritiska till att Regelrådet godkänt en konsekvensutredning som missar målet med nästan 50 procent, säger Pernilla Enebrink, vd på Elektronikbranschen.
Under 2024 beräknas elektronikskatten dra in 2,7 miljarder till statskassan, en ökning med 1,1 miljarder jämfört med 2022.