Detaljhandelns volymutveckling negativ – för första gången sedan 1990-talet
HUI har på uppdrag av Handelsrådet kartlagt utvecklingen för handeln i Sverige regionalt. Studien genomförs varje år sedan starten 1992 och har tidigare gått under namnet Handeln i Sverige.
Under 2022 omsatte detaljhandeln i Sverige 764 miljarder kronor, vilket innebär en tillväxt med 6,1 procent jämfört med året innan. Dagligvaruhandeln hade en tillväxt på 8,8 procent, samtidigt som sällanköpsvaruhandeln växte med 3,6 procent.
Det är dock den höga inflationen som helt drivit på tillväxten, konstaterar HUI i rapporten.
– Det är det som driver hela detaljhandelstillväxten under 2022. Det var ett tufft år. Både för detaljhandelsföretagen och för konsumenterna, säger Emelie Ekholm, analytiker på HUI, till Dagens Handel.
När inflationen räknas bort sjönk försäljningen med 0,7 procent. För första gången sedan början av 1990-talet visar detaljhandeln en negativ volymutveckling. Även e-handelsförsäljningen minskade med 6,5 procent, vilket innebär att 2022 blev första året som e-handeln uppvisade negativa årstillväxt.
– Det är egentligen ett tecken på att det ekonomiska läget och inflationen gör att hushållen ändrar sitt beteende. Att man handlar färre eller billigare varor när plånboken krymper, säger Emelie Ekholm.
När konsumenterna bryr sig allt mer om pris väljer många av företagen att anpassa sig efter det rådande läget, fortsätter hon.
– Men det är klart att hela lönsamheten i detaljhandeln påverkas negativt när det blir så stort fokus på prispress.
HUI konstaterar även i rapporten att konsumenterna handlade färre och billigare varor under 2022. För kommuner med ett stort utbud av lågprisbutiker än rikssnittet ökade i genomsnitt försäljningen med 0,8 procentenheter.
Trots ett mörkt läge för detaljhandeln finns det ljusglimtar. För många av de branscher som hade svagast utveckling under pandemin har trenden nu vänt – bland annat klädhandeln vars försäljning uppgick till 66 miljarder kronor 2022.
Gränshandeln, som drabbats hårt under pandemin, fick ett rejält uppsving under 2022. De största gränshandelskommunerna som Haparanda, Strömstad och Åre för att nämna några ökade tillsammans med 53 procent.
För storstadsregionerna var utvecklingen starkast i Stockholm där tillväxten var 9,1 procent. För Göteborg och Malmö var utvecklingen svagare, enligt HUI.
Under de närmaste åren står dock detaljhandeln för ett stålbad, menar Emelie Ekholm. Först nu väntas vi gå in en lågkonjunktur på riktigt och räntehöjningarna att slår igenom ordentligt. Samtidigt finns inte samma återhämtningseffekten från pandemin som under 2022. Värst drabbad blir sannolikt de branscher som kräver större investeringar som bygg- och möbelhandeln.
– Jag tror vi kommer att se ett ännu större tapp i de här branscherna. Situationen för många företag inom detaljhandeln kommer att bli ännu tuffare, säger Emelie Ekholm.