”Man får faktiskt känna sig duktig när man köper second hand”
Den senaste tiden har det pågått en debatt om att konsumenter felaktigt känner sig ”duktiga” när de handlar second hand. Kritiker hävdar att den parallella försäljningen av nyproducerade kläder överskuggar fördelarna med second hand-handeln.
Men istället för att skambelägga den växande second hand-handeln bör vi främja en kultur där cirkularitet tar en större plats, belysa branschens utmaningar med realistiska lösningar samt uppmuntra framför att avskräcka konsumenter till att välja de mer hållbara alternativen.
Secondhand-marknaden som tidigare förknippats med enklare fysiska butiker och något ‘gammalt’ i negativ bemärkelse, har idag, tack vare ökad tillgänglighet, nya digitala försäljningsmetoder och en medvetenhet om miljöpåverkan från nyproduktion, vuxit sig allt starkare, både internationellt och i svenska hushåll. Att hävda att secondhand-marknadens tillväxt och ökade efterfrågan bidrar till fortsatt negativ miljöpåverkan av klädbranschen är enligt mig tvetydigt, och rakt av felaktigt.
Kritiken mot ökad nyproduktion av kläder är berättigad, där fast fashion normaliserat låga priser, snabba trender och snabb ruljans i konsumenternas garderober. Detta är ett stort och oerhört viktigt problem som vi behöver hitta realistiska lösningar till.
Det finns dock många brister i den kritik som riktas mot secondhand-handelns tillväxt, där realistiska lösningar och långsiktiga förbättringar helt utesluts. Istället för att avskräckas bör konsumenter uppmuntras till att välja de mer hållbara alternativen och skifta mot cirkulär konsumtion, där återanvändning av resurser och redan producerade plagg är en viktig byggsten för den cirkulära ekonomin.
Förändring sker gradvis
Det är viktigt att inte smutskasta secondhand-marknaden med argumentet att det fortsatt sker en parallell ökning av nyproduktion. Detta är en tankeföreställning utan evidens, och situationen är betydligt mer komplex än så. Det vore som att försöka kväva utvecklingen och kommersialiseringen av elbilen i dess linda, med argumentet att det minsann såldes fler bilar med förbränningsmotorer parallellt.
Ytterligare kritik riktas mot så kallade ’förändrade spelregler’ på andrahandsmarknaden, där icke-vinstdrivande initiativ, likt Röda Korset och Erikshjälpen, som tidigare dominerat marknaden nu fått sällskap av vinstdrivande tredjepartsplattformar för second hand, som Sellpy, där det menas att kapitaliseringen är en negativ utveckling.
Historiskt sett har det varit begränsat med möjligheter att kapitalisera på second hand, men tack vare framgången bland tredjepartsplattformar kombinerat med aktörer som erbjuder enkla turn-key-lösningar har vi idag bevisat att kapitaliseringen av secondhand-marknaden inte är negativ, utan bidrar till ökad tillgänglighet och acceptans bland den bredare massan konsumenter.
En viktig byggsten
Beviset på lönsamhet och den stora efterfrågan bland konsumenter är en viktig byggsten för att få fler varumärken att lyfta blicken mot cirkulära affärsmodeller. Det är först när varumärken ser cirkulära initiativ som en intäktskälla som det kan prioriteras i samma grad som nyproduktion.
Idag finns flera varumärken som tagit ägandeskap över sina produkter på andrahandsmarknaden, till exempel Filippa K och Djerf Avenue, som genom att erbjuda en secondhand-lösning direkt till sina konsumenter stärkt sin position på marknaden, tagit del av den affär som tidigare skett hos tredje part och drivit cirkulära konsumtions beteenden.
Sammanfattningsvis är secondhand-marknaden en viktig del av en nödvändig omställning mot en mer hållbar och cirkulär ekonomi. Att kritisera dess tillväxt och avskräcka konsumenter från att bidra till denna hållbara omställning genom att påstå att vi inte får känna oss “duktiga” när vi handlar second hand, är för mig kontraproduktivt och motverkar den nödvändiga förändringen.
Caroline de Lézardière, COO & Head of Sustainability, Spherio Solutions
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.